Digitalisering och kollaborativt lärande
Digitalisering och kollaborativt lärande – framtidsvisioner från seminariet Ratkaisu 17 samt Educa-mässan i Helsingfors
Vad innebär den digitala utvecklingen för vårt samhälle? Vilka färdigheter behövs i framtiden?
Detta frågar sig minister Anne Berner på seminariet Ratkaisu 17, som hölls i Finlandiahuset 26.1.2017. Berner berättar att en majoritet av världens stora företagsledare tror att de kommande tre åren kommer att innebära mer för den digitala utvecklingen än vad de senaste 50 åren gjort. Hon efterlyser mod, innovation och en vilja att bejaka förändringar.
Pekka Sivonen från Tekes konstaterar att artificiell intelligens och robotik utvecklas med stormsteg. Naturligt tal i datorer kommer att vara vardag om några år. Då 5G-mobilnäten tas i bruk om några år får vi får vänja oss vid nya arbetssätt. Sivonen nämner som exempel att det kommer att bli vardag att operationer på patienter i Helsingfors utförs av roboter, styrda av kirurger på andra sidan jordklotet.
Anna-Kaisa Ikonen, borgmästare i Tammerfors, berättar att man i Tammerfors har stora visioner om hur regionen kan utvecklas till en ”digital kommun”, där alla invånare använder digitala tjänster år 2025. Redan nu används virtuella modeller för att visa upp stadsplaneringsplaner, kollektivtrafiken kan följas via mobiltelefonen, sensorer i lyktstolpar kan ge information om hala vägar, äldrevård sker delvis via videotelefoner… I framtiden kommer allt fler läkarkonsultationer att skötas virtuellt. Arbetsbilderna förändras, behov tillgodoses med nya virtuella lösningar, som ska spara tid och pengar. De digitala lösningarna erbjuder oss flexibilitet men vikten av mänskliga möten får naturligtvis inte glömmas bort.
Toni Kopra, från OP Financial group, betonar vikten av personliga möten. Han kallar e-post för ”roten till allt ont”, där missförstånd och misstolkningar lätt gror till stora problem. Digitala lösningar bör utvecklas med perspektivet att kunden är i centrum.
Hur utbildar vi dagens ungdomar för framtidens samhälle? På Educa-mässan i Helsingfors mässcentrum (27.1.2017) talade Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och ansvarig för Pisa-undersökningarna, om åtgärder som kunde förbättra de ungas förutsättningar att klara sig i framtiden. Finländska ungdomar uppnår goda resultat i naturvetenskapliga ämnen, dock är det rätt få ungdomar som uppger att de vill arbeta med naturvetenskap och teknik. I USA är situationen omvänd, väldigt många ungdomar vill arbeta inom de naturvetenskapliga och tekniska branscherna, men kunskapsnivån är rätt låg. I Singapore är både kunskapen och viljan att arbeta inom den naturvetenskapliga branschen hög. Vad beror detta på? Schleicher betonar vikten av en undervisning som förutom kunskap även förmedlar nyfikenhet, upptäckarglädje och entusiasm, annars skapas inte ett äkta intresse.
I Finland betonas oft vikten av små klasser. I Singapore är klasserna betydligt större än i Finland, trots att man där har ungefär samma antal lärare per elev som i Finland. Detta möjliggör att lärarna i Singapore har betydligt mer tid att samarbeta med varandra i utvecklingsteam. I detta kollaborativa arbetssätt drar lärarna nytta av varandras kunskaper och kompetenser, de informerar varandra om nya innovationer och de senaste vetenskapsrönen samt utvärderar varandras idéer och undervisning. Lärarna delar med sig av sitt material i portaler där kollegerna kan ladda ner materialet. Dessutom blir det mer tid över för enskilda elever som behöver individuellt stöd. Det är naturligtvis alltid svårt att jämföra olika länders utbildningssystem eftersom många olika faktorer inverkar på resultaten. Schleicher rekommenderar ändå att man även i Finland skulle fundera på vad man kunde göra för att erbjuda lärarna mer tid till kollaborativt lärande. I ett samhälle som förändras med stormsteg klarar vi oss bäst då vi generöst delar med oss av kunskap och drar nytta av varandras intressen och kompetenser. Flexibilitet, nyfikenhet, innovativa idéer och diskussion kan hjälpa oss att lättare anpassa oss till de förändringar framtiden kommer att föra med sig.
Sissel Korpisola
Projektansvarig, Luckan r.f.
Stora Komet -vägledningsprojektet på svenska i Nyland
