Photo: Leena Ruotsalainen
Leena Suurpää är ordförande för NordMatch 2017 Case Jury.

Ungdomskultur: en arena för engagemang, lärande och demokrati

Ungdomen – experimentell. Vuxenlivet – stabilt. Så tänker den äldre generationen, eller hur? Dagens ungdomar lever i stor osäkerhet: lågkonjunktur, arbetslöshet, klimatförändringar. Och till skillnad från i vår barndom finns det inte många tecken på förbättringar. Leena Suurpää, ordförande för NordMatch 2017 Case Jury målar upp en mörk bild, men lyfter också fram de många lösningar som trots allt finns.

Unga människor känner inte av gränserna mellan olika sektorer, t.ex. kultur och sport, förklarar Leena Suurpää från Finlands Röda Kors som ett exempel på hur unga ser på saker och ting. Den tidigare forskningschefen vid Ungdomsforskningssällskapet är sannolikt den expert som finländska journalister kontaktar när de vill att någon ska förklara de ungas syn på någonting.

“En skogsvandring med scouterna kan för en ung människa bli en kulturell upplevelse. Cirkusverksamhet hör t.ex. till både kultur- och sportsektorerna", förklarar Suurpää, som för närvarande leder verksamheten med skyddshus för unga vid Finlands Röda Kors.

För några decennier sedan studerade hon sociologi vid Helsingfors universitet – och var då själv ung. Suurpää berättar att hon ursprungligen lockades av ungdomsforskning eftersom hon ville förstå sin egen åldersgrupp på ett mer allmänt plan.

“Under positiv inverkan av inspirerande lärare valde jag som ämne för min pro gradu-avhandling de ungas deltagande under 1990-talets lågkonjunktur i Finland, en tid av stor osäkerhet. För mig är forskning ett sätt att ta ansvar för kommande generationer. Kontakter med unga människor är en källa till inspiration, och gör att det egna sättet att uppfatta världen ständigt ifrågasätts”, beskriver Suurpää de många orsakerna till sitt karriärsval.

“Framtidsutsikterna för de unga är dystra men inte hopplösa”

Idag är osäkerheten en utmaning för integrationen av unga i hela Europa. Leena Suurpää betonar att även om ungdomstiden traditionellt ses som en experimentell tid och vuxenlivet som en stabil fas uppfattar dagens ungdom det inte på det sättet.

“För somliga känns vuxenlivet lika osäkert och dunkelt. Och det gäller inte bara ekonomin: de unga är mycket medvetna om den ekologiska krisen. Forskning visar att de ungas framtidsutsikter är dystra och till och med mörka världen över – men på inget sätt hopplösa.”

Enligt Suurpää är invandringen en annan av vår tids utmaningar – liksom vår oförmåga att engagera barn, unga och familjer med invandrarbakgrund i deras nya samhälle.

“De unga i Europa lever i en värld som håller på att globaliseras. Det handlar inte om en ideologi, det är ett faktum.”

Vad kan vi då göra för att möta de här utmaningarna? En viktig lösning är sportens och kulturens potentiella kapacitet att engagera människor, hävdar Suurpää, som själv är en inbiten musikälskare och sångare. Det finns vetenskapliga bevis på att deltagande i någon alternativ ungdomskultur som kombinerar sport och konst gynnar inlärningen och utvecklingen av nya färdigheter.

Hon tillägger snabbt att strukturer inom kultur- och sportsektorerna också kan utesluta människor. Undersökningar visar att en tredjedel av barnen i Finland är uteslutna från fritidsaktiviteter t.ex. av ekonomiska orsaker, och att andelen t.o.m. är ännu större bland dem som nyligen har invandrat. För att alla ska kunna delta måste vi avlägsna hindren, bekämpa diskrimineringen och förändra sport- och kulturaktiviteterna, hävdar Suurpää.

“Vi måste noga lyssna på ungdomskulturen och utveckla aktiviteter ur de ungas perspektiv, genom att involvera de unga redan från början. Vi måste stödja olika organisationer och se till att de unga enkelt kan delta i aktiviteterna.”

Lösningar behövs både på gräsrotsnivå och högre upp

Hälsa, inlärning och social integration är inte de enda fördelarna med Suurpääs förslag. Kulturen kan spela en viktig roll för demokratin. I Finland kräver lagen att de unga ska höras, men det sker vanligen på ett rätt traditionellt sätt: de bjuds in att delta i möten. Suurpää föreslår att en möjlighet kunde vara att låta de unga föra fram sina åsikter och krav med hjälp av kultur.

“Konsten är ett naturligt sätt att uttrycka sig själv – bara vi vet hur vi ska lyssna! Kulturella aktiviteter är inte bara en hobby utan också en möjlighet till medborgaraktiviteter”, betonar Suurpää.

För att bli medvetna om ungdomskulturens kapacitet har måste vi riva de murar som delar in ungdom, sport och kultur i olika sektorer, framhåller Suurpää och ger några förslag på hur det här ska gå till.

En lösning på gräsrotsnivå är att låta de unga ta initiativet, konstaterar hon.

“Fråga dem vad de vill göra. Det kan leda till ett bestående samarbete mellan de olika sektorerna.”

På högre nivåer – medborgarsamhället och de offentliga myndigheterna – är murarna svåra att tränga igenom. Suurpää framhåller att ett tvärsektoriellt samarbete bör underlättas i politiska program på nationell, regional, kommunal och organisatorisk nivå.

“Jag vill ge min hemstad Helsingfors en eloge för att ha varit föregångare när det gäller den här typen av samarbete. I staden förstår man att kulturen och sporten – tillsammans med skolorna, ungdomsarbetet och de sociala tjänsterna − spelar en avgörande roll för integrationen av unga.”

 

NordMatch 2017 samlar utvecklare från de nordiska och baltiska länderna till Helsingfors 26.–27.10.2017. Registreringen har öppnat – läs mer på www.nordmatch.fi!