Creative and Inclusive Finland – cifinland.fi - Inlägg

Webbprojekt förstärker kulturaktörers nätverk

lilinden — Tue, 19 Sep 2017 11:37:57 +0000

Webbprojekt förstärker kulturaktörers nätverk

Hur når kulturutövare ut till den till den finlandssvenska publiken både på det lokala planet och i hela landet? Det finns en stor mängd aktörer och plattformar, hur hittar man rätt? Vilka är egentligen de som ligger bakom evenemangen? Det glöms lätt i internets oändliga arkiveringsskåp.

Projektet Digikult vill stärka de finlandssvenska kulturarbetarnas nätverk genom att öka synbarheten för både evenemangen och människorna bakom scenen. För kultur är ett grupparbete och människorna bakom är de som håller igång det finlandssvenska kulturlivet.

Digikult ska vara ett verktyg att nå ut med dig som kulturaktör och dina evenemang till både de lokala evenemangssidor, tidningen och hela landet, för att stärka det finlandssvenska kulturlivet och dess nätverk inför framtidens utmaningar.

Rent praktiskt är Digikult en webbtjänst där du först ser en sökfunktion för evenemang och kulturutövare. Om du scrollar ner så ser du evenemangen som är lokala för dig. I en evenemangsida ser du en presentation av evenemangen med posterbild, text och en karta över platsen. Du kan få påminnelse över mail om evenemangen du är intresserad av.

Kulturutövande kan skapa evenemang och skicka det vidare det till lokala evemangssidor på flera språk. De kan göra en CV över föregående evenemang och ‘gigs’ och länka vidare till evenemangen där de själva medverkat. I ens personliga profil kan man länka vidare till sin egen webbsida och skriva en egen personlig introduktion och ha en profilbild.

Fredrik Enges, Föreningen Luckan

Kultur

Inlägg

Svenskspråkig

Kommunikation

Delaktighetens olika former

veekman — Fri, 21 Apr 2017 13:59:29 +0000

Delaktighetens olika former

Inlägg

På Creative and Inclusive Finlands nätverksdag på Gamla studenthuset 19.4 fick vi höra fattigdomsforskaren Anna-Maria Isola från Institutet för hälsa och välfärd berätta om delaktighet. Hon har skrivit boken Fattigdom i Finland och påpekade att det talas på olika sätt om människor som kategoriseras som fattiga eller som mindre bemedlade. Vad som tydligt kan ses i dagens finska samhälle är att fattigdom och ogynnsamma förutsättningar tenderar att gå i arv från förälder till barn.

Isola framhävde att för att känna delaktighet behöver individen känna mening och ha en framtidssyn i vilken framtiden även erbjuder möjligheter. Det är ett tillstånd i vilken individen känner att hen hör till en gemenskap, ett samfund och även känner sig meningsfull. Delaktighet handlar om att kunna ansluta sig till andra människor, till samhället och naturen samt känna att man kan påverka och bli påverkad av dessa. Man vill känna samhörighet och jämlikhet med andra människor. Det är viktigt att kunna känna sig som en del av en gemenskap och att kunna skapa erfarenheter tillsammans med andra i allmänna och virtuella rum. Isola tog upp karnevaler och ritualer som sätt för att främja samhörighet i vilka det, för stunden, inte finns några hierarkier utan där alla hör hemma.

Delaktighetsarbetets tre grundprinciper är följande, enligt Isola;

1. Autonomi - att man har frihet att välja och att man känner att världen omkring en är begriplig, hanterbar och att man har kontroll
2. Växelverkan som överskrider samhällsgrupper - att få de som är marginaliserade att bli aktörer som kan påverka
3. Samarbete och lokal allmännytta - att göra gott tillsammans ökar välbefinnandet

Veronika Ekman, informatör, Creative and Inclusive Finland

Ungdomsarbete

Kunnande genom att engagera

Social- och hälsovårdbranch

Svenskspråkig

Nyfiken på projekt? Nätverksdagen på Gamla Studenthuset

veekman — Fri, 21 Apr 2017 13:53:23 +0000

Nyfiken på projekt? Nätverksdagen på Gamla Studenthuset

Inlägg

Projektet Creative and Inclusive Finland koordinerar projekt inom programlinje 4. Detta innebär projekt inom utbildning, yrkeskompetens och livslångt lärande. Dessa stöder alla hållbar tillväxt och jobb vilka är övergripande tyngdpunktsområden inom EUs programperiod. Genom kreativt kunnande och delaktighet vill man förhindra utslagning och höja sysselsättningsgraden, speciellt bland unga. Här följer en kort presentation av de projekt som nu är igång inom programlinjen. Via länkarna kan man hitta mer info om projekten och deras åtgärder.

Hyvää seuraa | Gott Sällskap – Att engagera unga i föreningsverksamhet, yrkesskolestuderande i tio städer är med och utvecklar fotbollsklubbarnas verksamhet. De introduceras i frivilligverksamet och får arbetslivserfarenhet. http://bit.ly/2plPpVm

HYPE – Inom projektet skapas nya handlingssätt och verksamhetsmodeller för att inom nyttospelsfältet skapa en utbildning som överskrider gränser mellan utbildningsstadier, branscher och organisationer samt skräddarsys för näringslivets behov. Detta görs genom att nyttja den frihet i tid och rum som möjliggjorts av digitaliseringen.http://bit.ly/2pM5Xph

Design or Die – Projektets syfte är att i ökande mån identifiera möjligheter inom formgivning och skapande branscher samt att nyttja dem som konkurrensfaktor tillsammans med företag, samfund och strategiska nätverk inom olika branscher. http://bit.ly/2oYPewh

Osallistava ja liikunnallinen teatteri | Engagerande och motionsinriktad teater – Genom drama, teater och idrott ihop strävar man efter att nå 15–25-åriga ungdomar i utmanande livssituationer. De uppmuntras till aktivt medborgarskap samt till att föra fram sitt eget kunnande. http://bit.ly/2obOars

Culture Creative Fund – Projektet erbjuder lösningar för hur konstnärer, företagare, producenter och experter inom den kreativa branschen kan förstärka sitt eget finansieringskunnande och produktifiera sitt konstnärliga arbete. http://bit.ly/2otGU6A

Festaripörssi | Festivalbörsen – Unga i fara för utslagning kopplas till festivalfältet som frivilligarbetare. De utbildas och handleds, arbetar på festivaler och får arbetsintyg och lär känna unga studerande inom sociala området och inom kulturproduktion. http://bit.ly/2p371nU

Mun juttu – meidän tulevaisuus | Min grej – vår framtid – Projektet aktiverar ungdomar genom konst och uteliv. Ett exempel är Vierumäki idrottsinstitut som är med och har utvecklat ett arbetssätt genom vilket unga äventyrspedagoger stöder unga nyinflyttade att lära sig hur man kan röra sig och njuta av Finlands natur. De gör utfärder, klättrar, paddlar, hugger ved och gör upp eld tillsammans. De genomför också liknande upplevelser med specialklasser. Lärarna har fortsatt ta ut specialklassernas elever i naturen efter denna goda erfarenhet. http://bit.ly/2oxwvpr

Liaani – surfa smidigt i ungdomsdjungeln. Inom projektet utvecklas redskap för att stöda engagerande verksamhet och identifiera kunnande. Utvecklingsarbetet är riktat till yrkesstuderande i övergångsskedet till utbildning på andra stadiet och till deras hobby- och inlärningsmiljöer.De har utvecklat ett utvärderingsverktyg som alla kan använda. http://bit.ly/2oRkH4U

COMBO – Yrkes- och hobbybibliotek. Ett verktyg som utvecklats inom COMBO-projektet är Ammatti- ja harrastekirjastot | Yrkes- och hobbybibliotek med levande böcker. Människor med olika yrken deltar som levande böcker. Studiehandledare hämtar klaser av ungdomar till dessa levande bibliotek. http://bit.ly/2pZ5uwx

Tuunaa tuottoa | Fixa Fyrk vol. 2 – Representanter för de kreativa branscherna i hela landet bildar ett Fixarnätverk, inom vilket man lär sig skapa en behovsbaserad, flexibelt skräddarsydd servicepalett för sektorsövergripande företagskunder. Syftet är att få fram serviceprodukter byggda på ett nytt sätt – målet är att öka omsättningen och lönsamheten såväl inom de kreativa branscherna som inom målföretagen, samt skapa helt ny företagsverksamhet inom den kreativa ekonomin. http://bit.ly/2oYFpy4

Luova matka | Kreativ resa – Inom projektet har 35 kulturproducenter planerat kreativa turismprodukter av vilka 17 nu finns till försäljning. T.ex. Rug rag of Memories - vävning i Savolax, Take a break and escape to Krapi i Tusby träsk området. http://bit.ly/2ckOEmt

SeGaBU – Serious Games Platform for Business and Education – Projektets mål är att producera ny och innovativ utbildning för serious games-branschen som webbaserade studier. Det finns redan 3 studiehelheter. http://bit.ly/2pKZOqo

TaideART – ett projekt som behandlar olika sätt för konstnärer att förtjäna sitt levebröd genom konstutövande. De har bl.a. fört ihop konstnärer med kuratorstuderande och teknikstuderande för att skapa samarbeten. http://bit.ly/2pYWmrw

Näkymättömät | De osynliga – Ungas digitala berättelser. Projektet utvecklar en verksamhetsmodell som strävar efter att engagera ungdomar i fara att marginaliseras och stöda deras förmåga att verka i ett digitaliserat samhälle. Inom projektet bygger man upp en aktiv dialog mellan bibliotek, ungdomsarbete och utbildningsorganisationer, och stärker ungdomarnas identitet, förbättrar läs- och skrivkunskaper och göra deras framtidsutsikter klarare. http://bit.ly/2oRt6Fp

ERNOD – Ett projekt för att stöda delaktighet för ungdomar med specialbehov i den digitala eran. Projektet utvecklar digitala metoder för mediepåverkan och -fostran samt former av sektorsövergripande samarbete med yrkesläroanstalter, bibliotek och tredje sektorn. Det mest centrala inom verksamheten är att arrangera klubbar för specialgrupper kring mediepåverkan. I verkstäder lär sig de unga teknik för mediepåverkan, innehållsproduktion, mångläskunnighet och socialt samarbete. http://bit.ly/2pKSFXn

Hyvinvoinnin välitystoimisto | Välmåendeförmedlingen är ett nätverk för kunnande och innovationer. Målet är att utveckla produktionen av och marknaden för engagerande och delaktiggörande konst genom att sammanföra konstnärer och producenter samt professionella inom social- och hälsovårdsbranschen. http://bit.ly/2pLYtm7

Nya projekt som startar inom kort är bl.a.

LicenceUP – Projektet behandlar immateriell egendom som företagsresurs för spel/animation/audiovisuella branschen, företag, utvecklare och projektarbetare.

Innovation Resource Moderator – Projektet skapar ett innovationskluster av kreativa branschens aktörer och sjöfartsaktörer. Hur kan man utveckla arbetssätten inom varvsindustrin med hjälp av metoder från kreativa branschen?

City Drivers – Hur kan man köpa och sälja kreativt kunnande, dvs hur skapa en marknad för detta? Projektet innehåller gemensam fortbildning för kreativa branschens aktörer och möjliga beställare.

VR virtualverklighetens tillväxtprogram – Projektet stöder utvecklare av program inom vr - virtuell verklighet och kopplar ihop dem med finländska storföretag.

Tarinat peliin | Berättelser i spelform – Hur kan vi använda vårt kulturarv i digital form? Genom projektet vill man utreda hur muséernas innehåll kan komma i användning inom spelindustrin.

Veronika Ekman och Anki Hellberg-Sågfors

Luckan r.f, delgenomförare inom Creative and Inclusive Finland

Kunnande genom att engagera

Spelindustri

Finansiering

Social- och hälsovårdbranch

Syns du inte, finns du inte

veekman — Fri, 24 Mar 2017 11:00:53 +0000

Syns du inte, finns du inte

Inlägg

Jag hade glädjen av att ha en personlig mentor för många år sedan, en VD för ett stort internationellt bolag. Ett av min mentors många goda råd minns jag så väl; ”Er organisation behöver synas i medier minst varannan vecka, då går det bra för er.” Denna hälsning har jag försökt ha som ledstjärna när det handlar om marknadsföring och synlighet inom organisationsfältet. På den tiden fanns inte de sociala medierna och det digitala befann sej endast i startgroparna. ”Synlighet” är resurskrävande för dagens föreningar och organisationer. Idag behöver man samtidigt bevaka och lägga in input på Facebook, i nyhetsbrev, twittra, skriva bloggar i många forum, uppdatera flera hemsidor, händelsekalendrar, databaser, streama program, skriva puffar och material till medier m.m. I bästa fall har man arbetsmomenten synkroniserade, men oftast behövs separata input vilket lätt sysselsätter många personer.

Dagens svenska rum, såsom Luckan, där verksamheten tidigare främst präglats av vad som hände fysiskt här och nu, fordrar mycket mer arbete för att verka som digitala svenska rum. Idag handlar det inte om antingen eller, utan om både och. Denna insikt har undertecknad fört fram, bl.a. i ansökningar som riktas till offentliga och privata finansiärer, med varierad framgång. Man vill ogärna betala för driften och utvecklingen av det digitala, eftersom det kanske inte uppfattas särskilt innovativt, och kanske för att man helt enkelt inte förstår hur stor arbetsinsats detta kräver. Gärna vill t.ex. myndigheter att respektive nysatsning har sin egen Facebook- och webbsida, istället för att nyttja redan befintliga arenor som målgruppen redan hittar och känner till. Här befinner vi oss i ett ständigt ekorrhjul.

För större organisationer finns det resurser i form av informatörer och webbredaktörer, men de flesta mindre föreningar tampas med en liten personalstyrka och växande digitala krav. Björn Sundell lyfter, i Magmas färska omvärldsanalys “Det yttre trycket” (2016), förtjänstfullt fram följderna av den digital utvecklingen för det finlandssvenska samhället och efterlyser en övergripande strategi för det digitala på svenska. Han föreslår en gemensam satsning som kunde stödjas av de finlandssvenska fonderna. Min hälsning är att den rätta adressen för en sådan strategisk satsning rent finansiellt är det offentliga, t.ex. ett lämpligt EU-program. Marianne Mustajoki gjorde en utredning för Kommunförbundet, “IT-lösningar på svenska i huvudstadsregionen” (2008), där man pekade på samma utmaningar, d.v.s. att vi behöver stärka synligheten på svenska och den svenska servicen i digital form.

Ansatser görs riktade till EU-program såsom 6Aika, där det digitala utgör ett centralt tyngdpunktsområde, för att erhålla utvecklingsmedel för att tekniskt kunna samordna befintliga tjänster för främjande av synlighet. Detta görs för att i förlängningen spara resurser och effektivera informationsåtgärderna. Just nu tar de stora konsortierna hem medlen och mindre aktörer inom tredje sektorn på svenska har en blygsam chans att hävda sig på grund av av sin litenhet.

Jessica Lerche, Luckan

Svenskspråkig

Kommunikation

Samarbete

Min inspiratör

klarjomaa — Mon, 27 Feb 2017 12:23:18 +0000

Min inspiratör

Inlägg

Känner du någon som inspirerar unga? Vem inspirerar dig? Genom kampanjen Ilmianna innostaja - Min inspiratör vill vi inom Creative and Inclusive Finland - Luova ja osallistava Suomi - Kreativa delaktiga Finland uppmärksamma det arbete som görs för att stöda unga att vara aktiva deltagare i samhället. Det finns många som arbetar med unga, men deras arbete synliggörs inte alltid. Därför vill vi uppmana dig att berätta om sådana människor, så vi kan lyfta fram deras viktiga insats. Det kan vara någon som gör det i sitt arbete eller som frivilligarbetare. Inspiratörer önskas från hela Finland och du kan anmäla din inspiratör fram till 12.3.

I arbetet med att planera och genomföra kampanjen har vi först samman studerande från olika studiegrenar; socialt arbete, mediaproduktion och kulturproduktion. Detta flersektoriella och mångspråkiga team har planerat den visuella utformningen, skapat hemsidan, intervjuat inspiratörer och skrivit informationstexter för kampanjen.

Vi har också infört ett tävlingsmoment; en av inspiratörerna väljs ut av en jury och får ett specialomnämnande under ungdomskonferensen UNG2017 i Tammerfors den 29 mars. Under evenemanget förs en paneldiskussion kring att vara närvarande digitalt och live med unga. Vi lottar också ut priser bland alla dem som anmält sin inspiratör. Evenemanget är också planerat i samverkan med studerande. Följ länken och anmäl din inspiratör: www.ilmiannainnostaja.fi/se/

Anki Hellberg-Sågfors, Luckan

Kunnande genom att engagera

Inlägg

Svenskspråkig

Digitalisering och kollaborativt lärande

veekman — Thu, 02 Feb 2017 15:42:00 +0000

Digitalisering och kollaborativt lärande

Inlägg

Digitalisering och kollaborativt lärande – framtidsvisioner från seminariet Ratkaisu 17 samt Educa-mässan i Helsingfors

Vad innebär den digitala utvecklingen för vårt samhälle? Vilka färdigheter behövs i framtiden?

Detta frågar sig minister Anne Berner på seminariet Ratkaisu 17, som hölls i Finlandiahuset 26.1.2017. Berner berättar att en majoritet av världens stora företagsledare tror att de kommande tre åren kommer att innebära mer för den digitala utvecklingen än vad de senaste 50 åren gjort. Hon efterlyser mod, innovation och en vilja att bejaka förändringar.

Pekka Sivonen från Tekes konstaterar att artificiell intelligens och robotik utvecklas med stormsteg. Naturligt tal i datorer kommer att vara vardag om några år. Då 5G-mobilnäten tas i bruk om några år får vi får vänja oss vid nya arbetssätt. Sivonen nämner som exempel att det kommer att bli vardag att operationer på patienter i Helsingfors utförs av roboter, styrda av kirurger på andra sidan jordklotet.

Anna-Kaisa Ikonen, borgmästare i Tammerfors, berättar att man i Tammerfors har stora visioner om hur regionen kan utvecklas till en ”digital kommun”, där alla invånare använder digitala tjänster år 2025. Redan nu används virtuella modeller för att visa upp stadsplaneringsplaner, kollektivtrafiken kan följas via mobiltelefonen, sensorer i lyktstolpar kan ge information om hala vägar, äldrevård sker delvis via videotelefoner… I framtiden kommer allt fler läkarkonsultationer att skötas virtuellt. Arbetsbilderna förändras, behov tillgodoses med nya virtuella lösningar, som ska spara tid och pengar. De digitala lösningarna erbjuder oss flexibilitet men vikten av mänskliga möten får naturligtvis inte glömmas bort.

Toni Kopra, från OP Financial group, betonar vikten av personliga möten. Han kallar e-post för ”roten till allt ont”, där missförstånd och misstolkningar lätt gror till stora problem. Digitala lösningar bör utvecklas med perspektivet att kunden är i centrum.

Hur utbildar vi dagens ungdomar för framtidens samhälle? På Educa-mässan i Helsingfors mässcentrum (27.1.2017) talade Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och ansvarig för Pisa-undersökningarna, om åtgärder som kunde förbättra de ungas förutsättningar att klara sig i framtiden. Finländska ungdomar uppnår goda resultat i naturvetenskapliga ämnen, dock är det rätt få ungdomar som uppger att de vill arbeta med naturvetenskap och teknik. I USA är situationen omvänd, väldigt många ungdomar vill arbeta inom de naturvetenskapliga och tekniska branscherna, men kunskapsnivån är rätt låg. I Singapore är både kunskapen och viljan att arbeta inom den naturvetenskapliga branschen hög. Vad beror detta på? Schleicher betonar vikten av en undervisning som förutom kunskap även förmedlar nyfikenhet, upptäckarglädje och entusiasm, annars skapas inte ett äkta intresse.

I Finland betonas oft vikten av små klasser. I Singapore är klasserna betydligt större än i Finland, trots att man där har ungefär samma antal lärare per elev som i Finland. Detta möjliggör att lärarna i Singapore har betydligt mer tid att samarbeta med varandra i utvecklingsteam. I detta kollaborativa arbetssätt drar lärarna nytta av varandras kunskaper och kompetenser, de informerar varandra om nya innovationer och de senaste vetenskapsrönen samt utvärderar varandras idéer och undervisning. Lärarna delar med sig av sitt material i portaler där kollegerna kan ladda ner materialet. Dessutom blir det mer tid över för enskilda elever som behöver individuellt stöd. Det är naturligtvis alltid svårt att jämföra olika länders utbildningssystem eftersom många olika faktorer inverkar på resultaten. Schleicher rekommenderar ändå att man även i Finland skulle fundera på vad man kunde göra för att erbjuda lärarna mer tid till kollaborativt lärande. I ett samhälle som förändras med stormsteg klarar vi oss bäst då vi generöst delar med oss av kunskap och drar nytta av varandras intressen och kompetenser. Flexibilitet, nyfikenhet, innovativa idéer och diskussion kan hjälpa oss att lättare anpassa oss till de förändringar framtiden kommer att föra med sig.

Sissel Korpisola

Projektansvarig, Luckan r.f.

Stora Komet -vägledningsprojektet på svenska i Nyland

Utbildning

Ungdomsarbete

Svenskspråkig

Min grej – vår framtid, vad behövs på svenska?

veekman — Mon, 09 Jan 2017 10:13:23 +0000

Min grej – vår framtid, vad behövs på svenska?

Inlägg

FSU och Luckan har gjort en utredning för projektet Mun juttu- meidän tulevaisuus. Utredningen rörde svenskspråkiga områden i anslutning till konst-, kultur-, idrotts- och ungdomsfältens möjligheter att i samarbete stöda ungdomarnas välmående för att i fortsättningen kunna ha bättre argument för att tex kunna påbörja EU projekt som stöder det svenska serviceutbudet för unga. Uppdraget gjordes inom Konstuniversitetets delgenomförande och projektets huvudman är Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingstjänster.

Målsättningen med projektet ”Min grej – vår framtid” är att befrämja sysselsättning och social delaktighet bland ungdomar med hjälp av konst-, kultur-, ungdoms- och idrottsfälten i vårt land. Målet med utredningen är att identifiera uttalade möjligheter till samarbete, verkställda samarbeten samt mönster i verksamheten som kan leda till eventuella samarbetsformer för att stöda ungdomarnas välmående” (Järvinen Tomas, FSU 2016)

Arbetsfördelningen var följande. FSU gjorde själva behovsutredningen i form av att samla information via centrala förbund i Svenskfinland inom området. Luckan sammanställde en skrivelse för vidare rekommendationer i syfte att kunna generera en konkret handlingsplan för att bättre stöda finlandssvenskt ungdomsarbete, sektor- och gränsöverskridande.

Järvinen (FSU) sammanfattar följande åtgärder utifrån respondenternas svar:
· Behov av mera aktiv kommunikation mellan sektorerna för att stärka banden mellan organisationerna
· Behov att lyssna mera aktivt på varandra och ungdomarna så att man har största möjliga bild av vad som händer och vad man vill att ska hända
· Regelbundna träffar borde arrangeras där man diskuterar och delar med sig aktuell information för att utveckla samarbetsmöjligheter
· Arrangerande av sammankomster för unga för att skapa ett medlemsomlopp där unga som deltagit själv senare kontribuerar till att bygga upp evenemangen
· Projekt som erbjuder unga möjligheter att pröva på olika saker och därigenom hitta sig själva
· Intresse påtalades för gemensamma EU projekt med finlandssvenska förtecken ifall stöd och initiativ förekommer

I egenskap av Luckans verksamhetsledare vill jag föra fram följande synpunkter och frågeställningar som FSU:s utredning väckte:

Ungdomsarbetet på svenska i vårt land idag kännetecknas av att den är brokigt organiserad, det skiljer sej mycket lokalt och regionalt, och många gånger drivs verksamheterna med hjälp av tredje sektorns aktörer. Kommunernas beredskap att ta sig an ungdomsarbete på svenska varierar mycket och resurserna generellt för ungdomsarbete är knappa.

Hur ungdomsarbetet bevakas politiskt i kommunerna varierar också. Hur fungerar de så kallade ungdomsfullmäktige och andra inflytandeforum och hur bevakas tvåspråkigheten? Många av dagens lokala ungdomsföreningar drivs av vuxna och vilken är beredskapen för att trygga återväxten? Är problematiken densamma på svenskt och på finskt håll?

Samhället har också förändrats och mötesplatser för ungdomarna sker ofta i virtuellt. Att finnas tillgänglig idag på nätet kräver sina resurser där också tredje sektorn har en central roll som upprätthållare av bl.a. chat- frågetjänster riktade till unga.

Mycket av finlandssvenskt ungdomsarbete betalas privat, dvs med hjälp av bidrag från privata fonder och stiftelser. Hur ser det ut på finska sidan, vem stöder här? Undertecknad efterlyser en genomgång av hur de centrala ungdomsorganisationerna idag finansieras; hur och av vem? Förändringar i statsbidragen, rörande tex de aktörer som definieras som nationella center och som erhåller statsbidrag för detta, ändras senast 2018. Hur kan det svenska här organisera sig för att kunna ta lyra på statsbidrag och anses nationellt trovärdiga och gagna tredje sektorns aktörer även i framtiden? Vilken påverkan har den nya ungdomslagen och hur väl har vi förberett oss?

Idag saknas också en övergripande organisation som har mandat att bevaka finlandssvenska ungdomsorganisationers intressen tvärsektoriellt. Den nya landskapsreformen inbegriper att det finlandssvenska blir ännu mer trängt och aktörer behöver organisera upp sej i större helheter. Fokus på unga som befinner sig i en riskzon för marginalisering och trycket på en positiv integration av invandrare behöver också tas mer i beaktande än vad som syns i dagens strukturer tex gällande ungdomsverkstäderna och dagens fria bildningsaktörer. Skillnader mellan regionerna och angreppssätten är stora och tvåspråkigheten behöver beaktas.

De svenskspråkiga aktörerna glöms ofta bort att tex i samband med nationella koordineringsprojekt som stöds med hjälp av EU-finansiering, mycket pga av att en naturlig övergripande takorganisation saknas som kan agera och intressebevaka rörande de svenska behoven. Hur är förutsättningarna idag för likabehandling och jämlika förutsättningar för att driva ungdomsarbete på svenska? Målgrupper med specialbehov så som HBTIQ unga har inte samma förutsättningar, för att nämna ett exempel.

Här är en några centrala frågeställningar för uppgörande av en handlingsplan för vidare åtgärder:
· Utreda finansieringsstruktur och upprätthållarstruktur för centrala finlandssvenska ungdomsorganisationer, att jämföra hur det organiseras på finskt håll
· Hur sköts intressebevakningen och hur är den organiserad? Inom förbund, centrala organisationer, kommun och stat.
· Hur borde man organisera sig bättre för att kunna bevaka och ta lyra på regionala och riksomfattande EU-projekt med de finlandssvenska ungdomarnas behov i fokus? Borde ett projektkontor för EU-projekt med fisv förtecken etableras?
· Hurdan är medvetenheten hos myndigheter och kommuner om de finlandssvenska ungdomsorganisationerna och verksamhet? På vilket sätt fungerar de som tjänsteleverantörer för kunden?
· Hur tryggas kompetenstillförsel av professionell svenskspråkig arbetskraft då utbildningskartan ändras?
· Vilken är förutsättningarna att kunna agera då omvärlden förändras, ss. den nya landskapsreformen, ändringarna rörande NTM-centraler och TE-byråer och deras möjligheter för tredje sektorns aktörer att levererar tjänster som idag sköts av myndigheterna?

Sammanfattningsvis behöver vi en strategi och ett handlingsprogram för hur vi kan stöda finlandssvenskt ungdomsarbete. Dessa borde utformas gemensamt, tex tillsammans med de organisationer som hördes av FSU i nämnda utredning. Temaområden för en strategi för ungdomsarbetet på svenska i Finland kunde vara info och synlighet, delaktighet och påverkan, resurstilldelning och metoder, kompetenstillförsel, det svenska språket och identiteten, projektutveckling, gränsöverskridning och sektoröverskridande arbete.

Med hopp om vidare debatt.

Jessica Lerche
verksamhetsledare Luckan i Helsingfors

Ungdomsarbete

Kunnande genom att engagera

Svenskspråkig

Samarbete

Inspirationsdag på Kabelfabriken

klarjomaa — Thu, 24 Nov 2016 14:29:35 +0000

Inspirationsdag på Kabelfabriken

Inlägg

Den 17 november ordnade Creative Lenses en inspirationsdag om finansiering under namnet “Funding Alternatives”. Creative Lenses är ett fyraårigt EU-projekt (2015–2019) vars mål är att hjälpa konstnärliga och kulturella organisationer att utveckla sina affärsmodeller och sin långsiktiga samt innovativa kapacitet, för att på det sättet göra dem mera långlivade och motståndskraftiga. Tanken är att man inom projektet kunde presentera samt utveckla affärs- och finansieringsmodeller som skulle vara rätt enkla för andra organisationer att kopiera. Projektet har 13 samarbetspartners i 9 europeiska länder, varav Kabelfabriken är en.

Den första talaren var Bart Van der Roost, en holländare med bakgrund som proffsmusiker men med senare examen i business administration. Han poängterar att “every successful artist is an entrepreneur”, och att alla måste förstå sig på finansieringen av sin konst. En annan viktig poäng han tog upp var att man måste kunna se sina egna svagheter och samarbeta med sådana som har de styrkor man själv saknar. Finansieringstips: askthevc.com och investeurope.eu

En annan inspirerande talare var Kabelfabrikens VD Kai Huotari som funderade på hur man gör då ens affärsmodell är starkt bunden till en lokal som redan är till bredden full med verksamhet. Hur växer man då? En tanke är att man borde veta vilka ens kunder är - vad är det de önskar? Ifall man vet vilka som besöker ens lokaler är det också enklare att erbjuda rätt tjänster vid rätt tidpunkter. Lite liknande tankar men ur ett annat perspektiv hade Meena Kaunisto från Finlandsinstitutet i Paris. När man har fina centrala utrymmen men de inte utnyttjas optimalt och när det är många som går förbi utan att veta vad institutet har att erbjuda. Hur gör man då? Man erbjuder två unga, hippa killar som enligt hörsägen gör stans bästa kaffe, att öppna café i ens utrymmen. Plötsligt fylls lokalen av de mest oväntade besökare som samtidigt får sig en dos av Norden - musikaftnar, utställningar, designbutik mm. Hennes hälsning var: “What does the world need? Communication & Dialogue” och “Remember to surprise your audience”.

En av de mest fantastiska historierna var nog ändå den om Telliskivi i Tallinn. Ett nedgånget industriområde i centrala Tallinn där man inte vågade röra sig efter mörkrets infall. Grundaren Jaanus Juss berättade om hur de förvandlat området till ett levande kulturcentrum. Säkert värt ett besök!

Som Paul Bogen, projektansvarige för Creative Lenses sammanfattade det: En av de viktigaste frågor att kunna svara på med tanke på att kunna utvecklas är “Why does your organisation exist?”. I en non-profit organisation är det oftast endast en tredjedel av de anställda och två tredjedelar av organisationernas ledare som kan svara på frågan! Kanske det är en bra fråga att börja med.

Titti Schulman, Luckan

Utmaningarna med utbetalningsansökan

klarjomaa — Fri, 07 Oct 2016 09:08:23 +0000

Utmaningarna med utbetalningsansökan

Inlägg

Alla som arbetat med projekt överlag och med EU-finansierade projekt i synnerhet vet vilket jobb det är med att hålla reda på alla blanketter, siffror, deltagarlistor, logon och så vidare. Då är det ytterst viktigt att man från början ser till att mappa och spara allting så underlättar det arbetet i fortsättningen.

Framförallt gör det arbetet med utbetalningsansökningarna lättare. Och när det kommer till själva arbetet med utbetalningsansökningen är det bra om man sett till att bokföringen hållits à jour under hela perioden så blir det enklare att ta fram de rätta siffrorna.

Kom ihåg att olika projekt kan ha olika flat rate procenter och att flat rate utgifterna är sådana att de inte ska synas i den bokföringen som skickas in i ansökan för återbetalning. Systematiskt och med tungan rätt i mun blir det nog bra.

När ansökan är skickad kan man trösta sig med att det (vanligtvis) är fyra månader till nästa gång. Under tiden - håll koll på dina utlägg och dokumentera dina aktiviteter. Lycka till med projektarbetet!

Titti Schulman, Föreningen Luckan

Är du vilse i djungeln av stipendier och understöd?

veekman — Wed, 21 Sep 2016 13:41:16 +0000

Är du vilse i djungeln av stipendier och understöd?

Inlägg

I detta blogg inlägg tänkte jag ge en liten kort introduktion till databasen Fyrk.fi var du kan hitta information om privata fonder och stiftelser, statliga och regionala understöd samt nordiska stödformer och EU-finansiering. Den första versionen av Fyrk.fi lanserades av Luckan i Helsingfors år 2003, med finansiering från Svenska kulturfonden och har nu redan över 700 bidragskällor samlade i en enda databas.

På startsidan är bidragskällorna listade kronologiskt enligt ansökningstid. Du kan göra en textsökning i sökfältet, eller klicka på länken “Filter” och söka fram bidragskällor som passar din profil med hjälp av sökord eller ort. Du kan mata in sökord som till exempel: barn, bildkonst, forskning, kultur, fotokonst, högskola, kulturevenemang, studerande, ungdomar, mångkulturalism, översättare osv. Du kan också välja att lista de bidragskällor som har fortlöpande eller varierande ansökningstider, de som annars är listade efter bidragskällorna med ett exakt datum.

Informationen i Fyrk.fi uppdateras kontinuerligt av personalen i Luckan. Från och med hösten 2013 har även alla bidragskällor möjligheten att själva uppdatera sin information i databasen.

Ansökningstiderna i sökresultaten kan vara preliminära/riktgivande så det är bäst att alltid kontrollera ansökningstiderna på bidragskällans egna hemsida.

Lycka till med att hitta rätt finansiering för ditt projekt!

Veronika Ekman

Informatör